Brahesläktens frillobarn

Tillbaka till fördjupningar

Frillor förekom utanför kungahusen och även inom adeln var det alltså vanligt med älskarinnor. I Brahesläkten finns åtminstone tre oäkta barn som är kända för eftervärlden.

Erik Brahe (1552-1614) förde ett mycket vidlyftigt sexualliv. Han var gift och fick en ”äkta” dotter med sin fru. Beata Margareta, som flickan döptes till, blev senare fru på Torpa genom giftermål med Gustav Stenbock. Utöver dottern fick Erik en son i november 1598, som döptes till Gustav Eriksson. Modern hette Anna Kern och bodde på Visingsborg precis som den bedragna och missnöjda hustrun. Ytterligare en gosse, Hieronymus Brahe, föddes som son till Erik under hans år i landsflykt i Polen. Vem mamman var är okänt, liksom hur gossen växte upp eller om han senare i livet gjorde karriär.

Gustav Brahe (1558-1615) ville gifta sig med prinsessan Anna, kung Sigismunds syster, men något bröllop blev aldrig av. I stället stillade han sina lustar med Anna Reibnitz, från Schlesien. Hon födde honom en son i Krakow, år 1609, gossen döptes till Johan Gustavsson.

De båda kusinerna, Gustav och Johan, gavs en fin och gudfruktig utbildning hos familjen, precis som det anstod adelspojkar vid denna tid. Gustav och Johan grundlade senare ätten Örnevinge som även kallas ”den oäkta Braheätten”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s