Löss och annat förtret

Tillbaka till fördjupningar

Ohyra som löss och loppor har alltid varit enträgna och hatade följeslagare till människ­an. Deras bett kliar och irriterar och kan ge infektioner. Än värre är att de kan överföra dödliga sjukdomar, något man fått vetskap om först i modern tid. Fru Margareta Brahe köpte lusmedel för 5 riksdaler silvermynt strax innan hon dog, 1638. Det var en stor summa, mer än vad många i hennes betjäning tjänade på ett år. Det visar att löss fanns i grevinnans hushåll och att hon var angelägen om att försöka utrota dem.

Loppor var otäcka små kryp, de anses exempelvis ha burit på den smitta som gjorde att digerdöden spreds så snabbt. En synnerligen radikal och smärtsam metod som användes vid svåra lusangrepp med skorv i hårbottnen var beckhuva. Den nerlusade personens huvud försågs med en huva vars insida var täckt med beck. När detta torkat ställdes patienten på en pall, och huvan fästes vid en krok i taket. Pallen sparkades undan, och vid fallet slets håret av, inklusive löss och lusägg.

Senare, under 1700-talet ökade kunskaperna i naturvetenskap, och då tillkom nya växtextrakt, liksom preparat som innehöll svavel, arsenik och kvicksilver. Nu fick man medel som inte bara var avskräckande, utan även dödade ohyran. En populär dekokt var gråsalva eller lussalva. Den bestod av fett, smör eller ister, blandat med giftigt kvicksilver och vitlök.

Under detta århundrade slog också sabadillättikan igenom. Den gjordes av frön från sabadill, en sydamerikansk liljeväxt som är rik på för insekter giftiga alkaloider. I Sverige användes sabadillättika mot huvudlöss ända in på 1960-talet. Eftersom den var giftig ersattes den därefter med andra medel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s