Makarna Brahe och skolorna

Bildningen Makarna Brahe och skolorna | Suecia Antiqua et Hodierna

Från att ha varit en ren kyrklig angelägenhet blev skolor och universitet i Sverige en statlig sådan, om än med viss överinsyn från den protestantiska statskyrkan som skulle se till att inga kätterska eller omstörtande läror spreds. Stormaktstiden innebar en kraftig utbyggnad av utbildningsmöjligheterna i Sverige och dess provinser. Trivialskolor (slags grundskolor) inrättades, de gamla skolorna i stiftsstäderna omvandlades till gymnasier som dels förberedde för universitetsstudier dels utbildade präster. Uppsala universitet moderniserades och nya universitet grundades i Dorpat, Åbo och Lund. Trivialskolorna och gymnasierna var i första hand till för de ofrälse för att fylla behoven av lärare, präster och tjänstemän. Adeln hade sina egna huslärare. Universiteten blev en språngbräda för många ofrälse studenter, något som inte alltid sågs med blida ögon av adeln som därigenom kände sig hotad. Per Brahe var drivande kraft bakom ny skolordning och såg till att Finland försågs med skolor, gymnasier och universitet.

På Visingsö startade Per Brahe och Kristina Katarina Stenbock för sina egna medel en trivialskola, den så kallade Braheskolan. Detta för att säkerställa grevskapets tillgång på dugligt folk för administration, musiker m.m. Trivialskolornas tre huvudämnen var grammatik, retorik och dialektik. De skulle lära eleverna att uttrycka sig i tal och skrift samt förstå främmande språk, i första hand latin. Braheskolan öppnades 1636 i Kumlaby och hade då tre lärare med varsin klass och 34 elever från olika delar av grevskapet. Djäknarna var till stor del bondsöner, men även prästsöner och söner till tjänstemän och andra anställda inom grevskapet. Biskoparna var kritiska till Brahes skola som man trodde skulle konkurrera med skolorna i Växjö, Skara och Jönköping.

”Har jag makt att bygga städer /…/ så har jag ju makt att bygga en liten skola. Så kostar det min penning, Kronan giver icke en penning därtill. Icke kan heller denne skola skada eller vara för när Växjö eller Skara skolor; Jönköpings skola duger platt intet…” Fler trivialskolor i landet var till större nytta än alla gymnasier.

Braheskolan finansierades genom generös donation av gårdar och mark från greveparet, som även räckte till underhåll för fem fattiga djäknar. Större delen av skoldjäknarna i Braheskolan och vid andra skolor och gymnasier i landet fick ordna sitt eget underhåll genom att periodvis gå runt i socknarna och tigga samman mat och andra förnödenheter i gårdarna.

De enda flickor som gick i Braheskolan under grevetiden var den tyskfödda Ursula Agricola och dottern till Grännas kyrkoherde, Maria, som skrevs in 1645 respektive 1646.

På 1670-talet utökades skolan med violinist och basist, vilket visar på musikens stora betydelse i undervisningen. Det var skoldjäknarna som skulle svara för sånginsatser m.m. vid festligheter på Visingsborg och i slottskyrkans gudstjänster. Årliga stipendier instiftades för tolv elever från ön.

Undervisningen skedde på latin, utom i första klassen. Latinet var världsspråket för alla bildade personer i västvärlden.

”Desse efterskrefna böcker skola läsas uti den första Classe, läses A.b.c., Donatus, vocabularium (ordbok), den svenska Catechesen, den svenska Psalmboken, läras skrifwa Collega undervisar i andra och tredje Classe Rector undervisar i fjärde classe Extraordinarie lectiones: Cosmographia, Arithmetica, Exercitium Musices och Historia Universalis Steidani eller annan.”

(ur greveparets stiftelsebrev)

År 1656 flyttade skolan in i den för ändamålet ombyggda Kumlaby kyrka. Genom brädväggar uppdelades kyrkan i tre lektionssalar. Rektorn undervisade klass 4 i koret, konrektorn undervarande klasser i långhuset och kollegan de yngsta i vapenhuset. I sakristian inrymdes ett bibliotek om ca 900 volymer. Torntaket försågs med en altan för astronomiska studier. Troligen var greven inspirerad av utsiktsplattformen på sin ungdoms universitet i Giessen.

Efter reduktionen blev Braheskolan kunglig trivialskola och gymnasium, sistnämnda flyttade in i det av Per Brahe 1663 byggda tingshuset. De båda skolorna bestod ända till 1811 då den lades ner och skolegodsfonden fördes över till Jönköpings trivialskola som var i ekonomiska trångmål. Skolbiblioteket delades mellan Jönköping och läroverket i Växjö. Först 1965 fick gymnasiet i Jönköping namn efter greven.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s