Släktstoltheten

Om betydelsen av anor och släktforskning

Var kommer du ifrån? Vilka är dina förfäder? I 1600-talets Sverige var det avgörande frågor för vilken plats du hade rätt till i samhället. Ju äldre släkt och ju betydelsefullare förfäder desto självklarare att du och din familj förtjänar en viktig plats. Med historiska dokument och släktträd rättfärdigade Braheätten och andra adelssläkter sin politiska och ekonomiska makt. Släktforskning var högsta mode och gick det inte att hitta tillräckligt strålande förfäder så kunde man i det förflutnas töcken alltid tillåta sig en del friheter.

Din släkts ålder och ära var central för adelns män och kvinnor. Du själv var kontentan av alla dina förfäders egenskaper och föddes till din plats i samhället. Som person representerade du i första hand ditt stånd, du var en del av en väl definierad grupp. Dina förfäder hade inte bara gett dig dina goda egenskaper utan tjänade också som förebilder.
För att försvara din plats i samhället var det viktigt att du och din familj så ofta som möjligt hänvisade till din härstamning. Anorna på fäderne och möderne räknades upp vid vigslar och begravningar, graverades på likkistorna, skulpterades och målades som släktträd eller fick fylla slottsgemaken i form av porträtt. I renässansens Europa var ett slottsgemak fyllt av porträtt på ädla förfäder en svårbräckt symbol för prestige. För den svenska högadeln blev detta allt viktigare ju fler av borgare och annat ofrälse som nyadlades under stormaktstiden, de hade ju ingen historisk tyngd att komma med, men utgjorde likväl ett verkligt hot.

Per Brahe den yngre och hans farfar var mycket måna om sin släkts historia och ägnade den mycket intresse. Detta var de långt ifrån ensamma om inom högadeln, men Per Brahe den yngre intar ändå en särställning genom sin släktstolthet. Hans förfäder reproducerades i byster och porträtt i hans slott. Anorna höggs i sten, graverades, målades och skulpterades i kyrkorna. För att utreda Braheättens härstamning fick den oäkta kusinen, Johan Örnevinge, i uppdrag att upprätta en utförlig ”genealogi”. Han kunde påvisa att Brahe var släkt med den heliga Birgitta, medeltidens erikska kungaätt, fornnordiska gestalter som Folke Filbyter och sist men inte minst Karl den store. Det har dock senare visat sig att Örnevinges tolkningar var väl fria.

Per Brahes mediala medvetenhet! Medial kommunikation av status, utryckt i bl.a. Genealogican och Illustrime… tysk professor i Nürnberg fick betalt för att göra en utgåva för internationell publik. Adlig kultursponsring vanligt på 1600-talet….

Mot slutet av 1600-talet så kom fokus att förskjutas från börd till personlig duglighet i tillsättning av rikets ämbeten, vilket lågadeln, nyadeln och den växande kungamakten eftersträvade.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s