Grevligt stadsbyggande – Gränna

Visingsborgs grevskapHur styrdes grevskapet?En stat i staten | Grevligt stadsbyggande – Gränna | Slutet för grevskapet | Finland| Per Brahes Byggen

År 1651 gav Kristina landets grevar tillåtelse att anlägga städer i sina grevskap. Per Brahe hade då redan börjat skrida till verket med att anlägga staden Gränna, något som inte sågs med blida ögon av borgarna i Jönköping, som inte ville ha konkurrens på så nära håll. Handel fick fram till 1800-talet bara bedrivas i städerna och på särskilt utpekade marknadsplatser. Tullinkomsterna var en viktig inkomstkälla. Inspirerad av sina stadsgrundanden i Finland anlades så Gränna stad år 1652 för att locka hantverkare och köpmän till grevskapet. Med löfte om tio års skattefrihet var det säkerligen lockande för många att pröva sina vingar, något som var svårt i de gamla städerna. Inom kort fanns också många nya borgare i staden, men något administrativt eller kommersiellt centrum för grevskapet blev aldrig Gränna.

Stadsplanen gjordes dock ambitiös enligt tidens rutnätsideal och med en lång och bred paradgata som skulle kunna betraktas i hela sin längd från Brahehus. ”Vi vilje lägga staden så, att vi från vårt slott Brahehus kunna se dess stadsgator allt igenom”. Troligen var det han själv som upprättade planen, som i mycket liknar de finska. Torget skulle kantas av träd kring en fontän och ges ett ståtligt rådhus. Med minnesbilder från sina resor i tyska och italienska furstendömen skapade han så sitt furstliga landskap med staden omgiven av den nådige regentens pittoreskt belägna slott.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s