Utbildningen

Den ädla riddarenUtbildningen| Ridläran|  Greve Pers regemente

Adelsynglingarnas utbildning skulle göra dem till individer som var högtstående moraliskt, intellektuellt och fysiskt. Kort och gott till världsmän med breda kunskaper. Vid sidan av den bokliga bildningen krävdes fysisk fostran. Man skulle kunna fäktas, spela boll, jaga, dansa, musicera och sist men inte minst vara en framstående ryttare. Dessa konster lärdes ut vid adliga akademier i både Sverige och framförallt på kontinenten, mest ansett och dyrast var det i Paris. Det var självklara inslag i adelsynglingarnas utrikesresor, likaså studiet av befästningskonst, vilket man studerade bäst i Holland.

Stormaktstidens svenska fältherrar stoltserade gärna i rollen som framgångsrika erövrare. Fascinationen för antiken och dess militära storheter gjorde att man gärna lät sig avporträtteras som romerska härförare i full mundering, som inför ett triumftåg genom kejsartidens Rom.

Per Brahe hörde inte till stormaktstidens stora fältherrar, men han framhävde gärna hur han i sin ungdom följde Gustav II Adolf i fält som hans kammarherre. Och på 1650-talet försvarade Per Brahe framgångsrikt Västsverige från ett danskt angrepp som överbefälhavare. Riddaridealet var viktigt även för en högt bildad administrator, diplomat och ämbetsman som Brahe. Vid sin begravning ville han att hans värja från striden mot danskarna skulle bäras med i tåget. På graven i Brahekyrkan avbildas han som sig bör i rustning med svärdet vid sidan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s